Mickelarsson.se

Mickelarsson.se
©Mickelarsson

tisdag 13 maj 2014

Kosttillskott.... Javisst =)

Jag har fått frågor från personer som nyligen börjat träna om jag tar några kosttillskott och det gör jag absolut.
Det är svårt att få i sig rätt mängd protein genom vanliga kosten så det tar jag minst en gång om dagen.
(Kort om Protein: proteinets främsta uppgift är att bygga upp musklerna och fungerar även som en energikälla. Proteinet vi äter lagras i våra muskler och har flera olika funktioner i kroppen. Protein är uppbyggt av en rad aminosyror som sitter ihop i långa kedjor. Det finns 20 aminosyror, varav 9 är essentiella. Det innebär att vi måste ha dem för att leva, och vi kan inte producera dem själva utan behöver tillföra dem via maten.)
Jag återkommer med test av proteinpulver för den som är intresserad =)

Ett annat tillskott som jag testat är Aminosyror som nämns lite i texten ovan, här nedan lite mer info:
(Ofta när folk hör ordet syra tror jag de flesta förknippar ordet med något negativt. Aminosyror är dock nödvändiga för att kroppen ska fungera ordentligt, dom spelar centrala roller både som byggstenar i proteiner och hjälper även till med ämnesomsättningen.
Aminosyror kan ses som finfördelade proteiner som kroppen tar upp mycket snabbare än vanliga proteiner. Proteiner måste brytas ner i flera delar (aminosyror) innan kroppen kan tillgodose sig näringen. Det har gjort att aminosyror har vuxit starkt i populäritet och är nu ett av de absolut populäraste kosttillskotten.)

Den senaste som jag testat heter som Amino Build och smaken som jag testat är Fruit punch.
Jag upplever att jag återhämtar mig snabbare och att jag orkar de där extra repetitionerna i gymmet.
Det är den mest lättblandade aminosyran jag testat och har även den bästa smaken hittills.
Amino Build  kan köpas hos Gymgrossisten.com

Övriga tillskott som jag tar är:
Kreatin
Multivitaminer
Omega 3

Mer än så behövs inte för att orka träna hårt och må bra. Jag började med kosttillskotten hösten 2012. Innan dess var jag ofta förkyld och hemma med feber.
Under hela 2013 har jag inte haft en enda sjukdag, hade magsjuka under en helg och har varit lite småsnuvig men inte riktigt förkyld en enda gång. Tillfälligheter? Kanske, men jag tror att träningen i kombination med vitaminer och tillskott har fått kroppen att må bra och bli motståndskraftig.

Fettförbrännare eller "bantningspiller" har väl de flesta som önskat minska i vikt testat någon gång. Det har jag också gjort, en massa olika t.o.m och har fått ungefär samma resultat som de flesta andra, d.v.s nästan inget alls!
Dom fungerar helt enkelt inte något vidare, visst finns det enstaka preparat som har lite effekt men inte tillräckligt för att få dig att minska i vikt med enbart ett piller.
Det enda som har hjälpt mig på allvar är en kostförändring, det finns tyvärr inga genvägar. Det finns inga mirakelpiller (ännu) som får dig att rasa i vikt. Matematiken är ganska enkel, gör av med mer kalorier än du får i dig.

Nog tjatat om kost och träning för idag, tack för att ni läser.



Jag hatar Ozzys musik och snart Iron Maidens också

Idag tänker jag sticka ut hakan ordentligt och säga att jag som hårdrockare hatar Ozzy Osbournes musik och snart även Iron Maidens. Detta känns riktigt hemskt att säga men just nu är det så.
Varför? Allt är kommersiell radios fel.... När rockklassiker började finnas tillgänglig här i vår lilla by så jublade jag.
Ett jubel som jag snart skulle få sätta i halsen. Efter några veckors flitigt lyssnande så började man höra ett tydligt mönster av att samma låtar spelades väldigt ofta och framför allt bl.a Ozzy och Maiden.
Jag har aldrig varit ett jättestort fan av Ozzy men skivor som The ultimate sin och bark at the moon är fantastiska album.  
Black Sabbath med Ozzy är ingen favorit hos mig, dock klart lyssningsbart men Sabbath för mig är med hårdrockens i särklass bästa sångare: Dio.
Idag kan jag inte höra en enda låt med Ozzy. Jag blir bara förbannad och stänger av. Detsamma håller på att hända med fler av mina forna idoler bland annat Iron Maiden, bandet som en gång i tiden var en av mina absolut största favoriter.
Tänk om låtarna kunde blandas lite mer, dom har ju gjort massor med låtar men det är samma låtar som tjatas om och om igen.
Jag vet att detta har med rättigheter till låtarna att göra men jag tror att man skulle tjäna på att köpa in fler låtar.
Jag har i alla fall ledsnat fullständigt på dessa reklamradiokanaler och lyssnar nästan hellre på p3 och p4 och det är riktigt dåligt betyg för de andra kanalerna.

Nu blir det spotify för hela slanten ett tag. Jag bojkottar radion och mina gamla favoriter för tillfället och hoppas att dom ska återkomma någon gång igen och att jag ska kunna njuta av dom än en gång.



söndag 11 maj 2014

Sömntutor, skäggiga damer och lite jävlar anamma

Igår kikade vi på melodifestivalen och jag måste ju säga grattis till Österrike som tog en till slut ganska klar seger även om det svider lite att säga grattis.
Själva låten var inget vidare, hade den inte framförts av skäggiga damen så hade den aldrig vunnit tror jag, hälften av låtarna i festivalen var bättre än vinnaren. Nåja, jag var väl inte så himla aktiv i mitt tittande då jag hade minst ett öga i datorn under hela festivalen. Det verkar inte ha varit så spännande för övriga i familjen heller då samtliga somnade.

Pojkarna kom hem från sin kanothajk igår och hade haft jätteskoj. Scouterna ska ha stort beröm för det dom gör, jag har tidigare trott att det har varit halvkristet och bara mesproppar som gick på Scouterna. Skönt att man kan ha så jättefel ibland. Dom gör en massa både roliga och nyttiga saker och att ta med sig ett 20-tal ungar i åldern 8-10 år ut på kanothajk och övernattning i tält det är starkt gjort. Det hade nog inte jag velat ha ansvaret för.
Pojkarna har lärt sig att tälja, göra eld och släcka densamma, klara sig i skogen, lättare matlagning och mycket vett och etikett.
Längre upp i åldrarna så görs det längre resor, jag vet att dom varit till bl.a Spanien och Skottland och en Japanresa är inplanerad.
Stor eloge för den fina verksamheten från mig.

Idag är dagen då jag ska börja göra ett riktigt ryck med träning och kost. Tidigare har jag väl kört det till ca 60-70% och då blir det bara halvhjärtat. Nu ska det baske mig bli av på allvar. Dags att plocka fram det jäklar anamma som jag vet att finns i mig. Har bestämt att ta det i korta perioder, börja med 2 veckor för att sedan fortsätta med 2 till. Sätter man ett för långsiktigt mål så är det lätt att tröttna tror jag.
Resan börjar nu!  Invägning just nu efter frukost och vattenintag: 71,5Kg. Midjemått 87cm.
Jag tror att det blir lättare om jag hela tiden måste skriva om hur det går, då får jag lite press på mig och det är bra =)
Jag vet att det är många som tycker att det är trist/jobbigt att läsa om alla som tränar hit och dit och det finns lika många som inte tycker om alla bilder på barn och annat. Men har man inte egna barn eller tränar själv så är man ju inte i det på samma sätt som bl.a jag själv.
Jag tycker det är lika trist med bilder och uppdateringar på alla som tar sig en öl hit och dit, lastbilar, fotboll och för att inte tala om alla selfies som tas i tid och otid. Men där har jag ett tips, gör som jag läs inte det som är trist och som du är ointresserad av, det finns en massa annat att läsa. 



Gillar du inte mina tjatiga inlägg om träning så hoppa över det kapitlet. Jag kommer att fortsätta skriva mycket om det då det är en stor del av min vardag just nu. Kanske kan jag t.o.m inspirera någon mer att dra igång med träning och då blir jag himla nöjd.
Sen jag började träna på allvar i början av 2013 så har jag inte varit riktigt förkyld en enda gång. Har känt mig lite halvrisig men inte blivit liggande. Det tror jag att jag har träningen att tacka för. Kroppen mår otroligt bra av att träna, i alla fall för min del.
Idag har jag kört ett timmeslångt styrketräningspass och senare blir det en promenad.
Rivstartar "hälsoveckorna" med att ha ett kalorimål på ca 12-1300 kalorier idag. Japp, jag väger maten och räknar kalorier, så tokig har jag blivit.


Ha nu en riktigt trevlig söndag för det ska i alla fall jag ha.

Detta är en av mina stora inspirationkällor. 78Kg tung och 97cm i midjan. Brukar kalla bilden för sälen! 

fredag 9 maj 2014

Kanothajk, Sotaren som försvann och Sladdtrassel

Sladdar, kablar, laddare, hdmi och fan vet allt. Hur mycket sladdar till diverse apparater har men egentligen hemma? Bakom tv-bänken ligger ett antal meter sladd som samlar damm, leksaker och annat smått och gott. jag har försökt så gott jag kan att gömma dom sladdar som går att gömma men det finns alldeles för många för att det ska bli bra.
Som det ser ut nu så finns där en tv, satellitmottagare, xbox, mediaspelare, högtalare, modem och router och alla dessa ska ha minst 2 sladdar inkopplade. Dagens I-landsproblem kan tyckas men jag håller på att bli tokig på alla dessa jäkla sladdar men man lär nog få ha det så ett tag till. Det är bara att försöka göra det bästa av det och det blir dagens uppgift.

I eftermiddag ska pojkarna på kanothajk, dom åker 17:00 och kommer hem i morgon runt samma tid. Lite trist väder kan man tycka men dom verkar inte bry sig nämnvärt om vädret som tur är. Jag frågade om dom ville strunta i det nu när det var så kallt ute men jag fick ett starkt NEJ på den frågan. Jag håller dock tummarna för att det ska bli bättre väder under dagen och särskilt i morgon.

Jag måste nu få berätta den osannolika historien om sotaren som försvann.....
Det började med att vi fick en kamin utav min bror som vi ville få installerad. Skorstensfolket kontaktades och han sa att sotaren skulle komma hit först och kolla var vi kunde sätta kaminen.
Nästan samma dag så kom det en lapp i brevlådan att sotning skulle ske inom bara en vecka så vi väntade tills dess.
Sotaren kom hit och Katina var hemma och frågade om vi kunde bestämma en tid för att kolla upp skorstenen. Inga problem, han t.o.m gjorde en snabb koll och konstaterade att vi troligtvis inte kunde ha kaminen där vi ville ha den. Han bokade dock en tid med oss bara 2 dagar senare. Jag tog ut ett par timmars ledighet från jobbet och väntade hemma på sotaren. Ingen sotare dök upp.
Dålig stil tänkte jag, att inte dyka upp på en tid som han själv bokat. Vi ringde till sotaren och bestämde en ny tid.
Denna gång behagade han dyka upp. han kikade ungefär som första gången, testade draget med en tändsticka och sa att dom nog fick komma tillbaka och ta med sig en maskin som kollade kanalerna i skorstenen. Ny tid bokades och han dök upp igen, dock utan maskinen som var trasig. Han utför nu samma procedur med tändstickan som tidigare utan att komma fram till något nytt.
Varför? Varför komma hit om maskinen nu var trasig? Varför göra en sak som han redan har varit hit och gjort? Samma sotare dessutom. Boka om tiden och dyk upp när den funkar istället.
Vi ringde igen och bokade ny tid men ingen dök upp denna gång heller.
Nu gav jag upp, jag sket i att höra av mig igen.
En ny lapp dök upp i brevlådan ca ett år senare, sotningsdags igen. I fredags dök en dam upp och skulle sota. Jag berättade att vi väntat och hon ursäktade sig och sa att det finns nog tider i början av nästa vecka (denna vecka) så vi ringer och bokar en ny tid säger hon. I dag är det fredag igen, tror ni att dom har ringt?
Nope.... Vad säger man? Hade det funnits fler sotarfirmor här så hade jag bett som fara så långt åt h.....e det bara går men man kan ju inte det.
Jag tycker att det är så himla dålig stil att bara strunta i folk så där. Eller är det bara så att det är skillnad på folk och folk.
Jag har en vän som installerade en kamin för någon vecka sedan, han ringde sotaren som dök upp några dagar senare och gjorde allt klart för installation.
Vi har nu haft kaminen stående i ett och ett halv år utan att få något gjort.
Vad ska man göra om folk bara skiter i en?
Folk tror mig knappt när jag berättar historien men så här är det i alla fall.
Stay tuned for the next episode in a near future........

Nu ska jag unna mig en riktigt god frukost, ska åka och köpa nybakat bröd och bara ha det gott på min lediga fredag!  Ha en riktigt bra fredag du med.





onsdag 7 maj 2014

OMG, räcker det inte nu?

Ja ungefär så tänkte jag när jag vaknade och fick se att det snöade igen....
Stod ju senast igår och tänkte att gräset hade växt på riktigt bra senaste veckan och att det kanske skulle vara läge att klippa det lite idag. Så blir dock inte fallet, tror att jag struntar i det idag hehe...
Det kändes lite tungt att se snön vräka ner nu men så kom dom där tankarna igen, som en vis man lärt mig, och sa att det som du inte kan påverka ska du inte låta påverka dig.
Nåja vi möttes på halva vägen kan vi säga, det blev lite småsurt bara en liten stund men det har gått över nu.

Barnen har lovat att städa sitt rum efter skolan idag. Meningen var att dom skulle ha gjort det igår men det "glömdes" visst bort. Vi får väl se om dom har lyckats när jag kommer hem från jobbet ikväll. Om man inte är hemma och påminner dom så finns det ungefär en halv miljon saker som verkar roligare än att få det fint på rummet igen. Jag ska dock inte säga så mycket för jag kan nog komma på en hel del saker jag med som är roligare än att städa men det måste ju tyvärr göras ibland.

Styrkepasset igår kändes inte riktigt bra, jag kände mig trött och seg och det kändes som om jag hade en förkylning på gång. Idag så känns det i alla fall bättre även om det inte är riktigt hundra i kroppen, håller tummarna för att det inte blir värre nu.
Hur som helst så var det invägning i morse och vågen stannade på 70,4. Ett helt ok resultat då den i början på förra veckan var uppe i hela 72,5. Godissuget just nu är enormt men man får bita ihop.

Dags att åka och jobba lite igen. Vi hörs!

tisdag 6 maj 2014

Alicias reaktion, hundraåringen och reaktioner på gårdagen.

Som jag nämnde i bloggen igår så var det dags att leverera de grymma nyheterna om katten till Alicia.
Jag berättade försiktigt för henne vad som hade hänt och reaktionen uteblev nästan helt.
Alicia började genast berätta att vi kunde ju skaffa en ny katt nu i sommar och nästa katt skulle vi minsann inte släppa ut. Hon skulle vara en innekatt.
Inte så mycket som en tår fälldes. Alicia blev lite glansig i ögonen en sväng men det var också allt.....
Senare på kvällen så sa hon dock att hon saknade katten, Morris och Rick. Alla på en gång.
Hon förstår tydligen inte riktigt innebörden av att hon aldrig kommer att få träffa sin lilla katt igen och det kanske är lika bra.

Pojkarna har inte heller reagerat särskilt mycket idag, dom har inte nämnt katten ens.
Lite konstigt kan jag tycka då dom var så väldigt förtjusta i katten, dom nästan bråkade om vems tur det var att ha henne. Nåja det är väl bara bra att dom kan släppa taget så fort.
Nu blir det i alla fall inga fler djur på ett tag.

Vi har precis sett på filmen hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann men den var ingen höjdare tyckte jag, en svensk halvdålig Forrest gump-liknande film.  Den kändes seg..... Lite smårolig då och då men det var för glest mellan roligheterna för att kunna lyfta filmen. En svag trea av fem får den av mig.
Vill ni se en bra film så rekommenderar jag "prisoners" med bl.a Hugh Jackman, ingen direkt "feel good-movie" men en riktigt bra film.

Om det är någon som vet något mysigt ställe i vårt vackra land där man kan hyra en stuga några dagar så är ni välkomna att tipsa. Gärna i anslutning till något skoj för barnen att göra.

Ha en bra Tisdagskväll....

 Mina tre fantastiska hjälpredor på jobbet
 Anthony gosar med Mammas nya busfrö Molly.
Pojkarna fick testa speedshooting på innebandycupen i Mora. 65km/h kom Anthony upp i.



måndag 5 maj 2014

Barn ÄR fantastiska.....

Hur berättar man för sina barn att deras älskade husdjur har blivit påkört? Hur skulle du gå till väga?
Vår stackars katt blev påkörd och dödad igår och jag har grubblat hela natten och hela dagen idag på hur jag skulle kunna säga det till dom. Skulle man försöka linda in det lite fint eller ska man bara säga att katten försvunnit eller hittat på något annat?
Efter mycket fundering så tyckte jag att det var bäst att säga sanningen rakt ut,utan krusiduller och omsvep.
När jag kom hem från jobbet idag så möttes jag av två glada grabbar som frågade om vi kunde åka till Farmor en stund.
- Jag ska bara skjutsa Mamma och Alicia till badet först och sen har jag en sak jag måste berätta innan vi åker, svarade jag.
När jag kom tillbaka efter att jag skjutsat dom så väntade pojkarna med spänning på vad jag skulle berätta, dom verkar ha trott att det var något roligt som jag skulle berätta.

Jag tvekade en sekund innan jag började berätta. Jag talade om för dom att katten hade blivit påkörd och inte fanns hos oss mer. Tårarna började rinna hos båda pojkarna och efter bara en minut så kom frågorna. Frågor om hur den kunde bli påkörd och vart den var nu, skulle skaffa en ny katt eller inte o.s.v.
Efter 4-5 minuter så kändes det som om vi hade gått igenom allt och det blev en kort tystnad innan Anthony frågade -Och nu då?, vad gör vi nu?
- Hur menar du, med vad då? frågade jag.
- Ja, ska vi åka till Farmor eller inte?
Krångligare än så var det inte...... Jag som har gruvat mig ett helt dygn för att berätta.
När vi väl hade kommit till Farmor så lekte dom med valpen och skrattade både högt och hjärtligt.
Vi får se om det kommer någon mer reaktion senare ikväll.......

Tänk om man kunde vara lite mer som barnen ibland......

Alicia har precis kommit hem från badet nu och det är dags att berätta för henne också vad som hänt, hur det gick får du läsa i morgon......

Ha en trevlig kväll!

söndag 4 maj 2014

Bloggen har återuppstått!

Likt fågel Fenix som reste sig ur askan så har bloggen återuppstått igen.
Jag har inte skrivit på nästan 5 månader nu och trots detta så fortsätter bloggen att ha besök nästan dagligen. Helt fantastiskt!
En del av er har frågat om det blir något mer bloggande och jag har svarat att jag inte vet. Det går upp och ner med skrivlusten och just nu finns den där.
Jag passade på att göra en helt ny design för att inspirationen ska infinna sig lite extra.
Kommentera gärna vad du tycker......

Jag kommer att fortsätta babbla en del om min träning då det är en stor del av min vardag nu för tiden. Jag styrketränar konstant 4 dagar i veckan och försöker få in lite promenader samtidigt.
Rent styrkemässigt så går det lite sisådär just nu, jag har försökt att gå ner lite i vikt och om man kombinerar detta så är det svårt att bli starkare samtidigt som man äter mindre. Det har väl inte gått jättebra då jag slarvat med kosten och kört lite halvhjärtat hittills. 

Jag var dock nere i 69,7kg för några veckor sedan och det är mindre än jag vägt på många år (vägde som mest 78kg). Sedan kom påsken med all god mat och godsaker och vips så blev det 72,5kg igen..... Det går himla snabbt åt det hållet, på 5-6 dagar kan man lätt förstöra en hel månads kämpande....
Från och med 1:a Maj så blir det att bita ihop ett tag, har ett kalorimål på ca 1800 kalorier/dag hela maj sen får vi se hur det ser ut. Invägning i morgon bitti.


Sitter och ser reprisen av humorgalan och tycker nog att konceptet känns lite udda, bilder och filmer på barn som lever i misär och folk som gråter. Detta blandas med svenska humoreliten som ska locka till skratt mitt i allt. Vet inte om det bara är jag men lite konstigt tycker jag allt att det känns!

Anthony och Alexanders innebandysäsong är avslutad och den har väl inte gått lysande. En enda vinst på hela säsongen och stora tunga förluster var tyvärr vanligt. I sista matchen så fick dock Anthony göra sina första mål, det blev 2 stycken. Alexander assisterade till båda målen. Bättre sent än aldrig. Glädjen gick inte att ta miste på, sällan har jag sett en lyckligare pojke. På träning har dom lyckats peta in några mål var men aldrig tidigare i match. De flesta lagen i serien har spelat ett helt år längre än Malungslaget och det märks tydligt på planen. Vi får köra lite extra träning i sommar.

Här bryter jag för idag, återkommer snart =)

 En glad trio
 Alicia har mycket funderingar
Den stolta 2-målsskytten